Heterosexuella förhållanden

Har funderat en del kring ett omdebatterat ämne i feministkretsar. Läste för något år sedan inne hos en stor feministblogg ett inlägg som blogginnehavaren i fråga skrivit angående maktbalansen i heterosexuella förhållanden. Hen hävdar att då män alltid är överordnade kvinnor i samhället kan heterosexuellt sex aldrig vara på bådas villkor då maktbalansen är så skev och ojämlik. Personen uttrycker att denne anser heterosexuellt sex vara våldtäkt.
Personen skriver att då våldtäkt per definition är att bli tagen med våld eller hot om våld och kvinnor alltid lever under ett konstant hot om våld i vårat samhälle så är det alltid våldtäkt. Som ett exempel nämner hen hur det normaliseras att “det ska göra ont” och att det inte är något konstigt med det.

Jag kan absolut förstå hur personen tänker och på ett sätt stämmer det ju, rent teoretiskt.
Och det där med att det inte är konstigt om sex gör ont är ju bara fucked up, helt sjukt.

Jag känner dock att det där är något som kanske gäller på ett strukturellt plan, kanske ej alltid på ett personligt. För har en ett sunt förhållande utan tjat och press angående sex så tänker jag att det där inte stämmer riktigt. För utan tjatet och pressen kan ju båda ge sitt ärliga samtycke, eller?
Fast å andra sidan finns det ju en konstant press från samhället som en alltid känner av.

Vet ärligt talat inte vart jag vill komma, känner att jag kan reflektera över detta fram och tillbaka i evigheter utan att komma fram till ett faktiskt svar.

Skämta

Hur bemöter en människor med den här inställningen? De som inte förstår hur våldtäktsskämt och rasistiska skämt ska bidra till större problem i längden. Går det ens att på något vis resonera med dem?
Hur förklarar en att inte alla skämt är problematiska, att det är okej att skämta, men inte om precis vad som helst?

Jag menar, herregud. Att folk ska fjanta sig såhär. De misstolkar ju medvetet analyser av skämt. Det kan faktiskt inte vara särskilt svårt att förstå.

Postade denna frågan i en grupp på fb. Hoppas uppriktigt på ett svar, alltså. För jag vill inte bara strunta i det och inte ta diskussionen. Jag känner liksom ett ansvar att utbilda alla stackare med sån bristande analysförmåga att en måste bryta ner allt sånt här i minimala bitar till dem. Herregud, jag menar, nån måste ju göra det.