Jag och Top Cats

I skrivande stund befinner jag mig mellan Fagersta och Ludvika. Om någon timme är vi framme i Rättvik och Classic Car Week. Imorgon är det Top Cats-konsert och på onsdag är det John Lindberg Trio. Första och enda gången jag har varit där förut var 2011 när jag såg The Baseballs i Dalhalla, det var även första gången som jag såg Top Cats. 

Anledningen till att jag ens började lyssna på TC var faktiskt den konserten, eller snarare vad som hände efter kanske. Det var alltså som så att som det trogna (lätt galna och hysteriska) Baseballsfanet som jag är kunde jag ju inte åka därifrån utan en tröja med deras logga på, men när jag kom fram i kön insåg jag till min förfäran att de var slut och kvar fanns då TC’s skiva och pojkarna stod där och kunde även signera den. Jag var asirriterad pga slutsålda tröjorna och tänkte inte köpa nåt alls men mina föräldrar tyckte ändå att jag skulle ta en skiva “som ett minne av konserten”, så det gjorde jag och fick den signerad men var inte så jäkla impad i vilket fall då min efterlängtade tröja uteblivit. 

På vägen hem från Dalarna var min familj nog rätt trötta på min TBBskiva som nu hade spelats uppskattningsvis 76431 gånger i våran bil och pappa föreslog att vi kanske kunde lyssna på den nya skivan istället? *suck* tyckte jag men så blev det iallafall. 

Efter att den hade gått ett par varv kunde jag konstatera att den faktiskt var helt acceptabel. När jag sedan kommit hem och lyssnat på den ännu fler gånger kunde jag konstatera att jag var såld. Skivan var 100% überfantastisk. Och med det menar jag inte att jag var lite såld. Jag snackar mobilskal och tröja med TC.

  
Ja, ni ser ju själva…
Sedan var TC med i mello och deras (och min) köpcentrumturne började. Farsta, Södertälje, Häggvik, Täby, Vällingby… Jag var på varje framträdande i hela jäkla Stockholm. Det var så att killarna alltså började känna igen mig *stolt fan (inte fläkt eller svärordet)*.
Men vafan, höjdpunkten måste ändå ha vart när jag för två somrar sedan var i Grängesbergs Folkpark och såg dem. Då blev jag intervjuad och hamnade i Ludvika Nya Tidning. 

“Största supportern på plats är nog 16-åriga Emelie Lindkvist från Stockholm”.

 Och en stor bild på mig och min kompis samt en intervjuv där jag berättar hur fantastiska Top Cats är.

  
Japp. Där har ni den.
Så… Här kommer bilder. Enjoy.

   
Detta är två bilder från releasefesten för Smashing To The Ground som hölls i Obaren på  Sturehof. Jag smet in, det var 21-årsgräns, jag var 16.
   

    
 Första bilden är Martin och Jon från Top Cats som tar mat vid buffén på Wavebrake-kryssningen 2012. Jag smygfotade. Suck.

Följande 2 bilder är från när jag jagade runt efter killarna på båten för att få kramar och bilder. Den sista bilden är en överlycklig jag som fick assistera som tamburin-spelare på spelningen. Bredvid mig står min mycket entusiastiska far.
   
 Från Vällingby och Täby.

 

 

Fryshuset.

Well. Eftersom jag ska se dem imorrn igen så kommer nog en liknande uppdatering snart igen.

Min student

Så… Den 3:e juni tog jag studenten. Jag tog studenten från Stockholms Hotell- & Restaurangskola, linje Restaurang och Livsmedel, inriktning Bageri & Konditori, efter de tre åren som har varit de bästa i mitt liv. Det finns inte ord för att beskriva vilken rolig dag det var. Magiskt. Det hade inte kunnat vara bättre!
Jag hade hittat en perfekt klänning på River Island i Gallerian! Den var vit och ganska kort och tajt med holkärmar och hög uringning. Och med loads of silverglittriga prästkrakgar på. Hör ni hur snygg den är?
Till den hade jag hudfärgade mocka-pumps med t-strap. Och The Cherry On Top förstås, min mössa! Från ABC-gruppen, https://www.abcgruppen.se . Jag hade en Kristall-mössa med extra allt! Jag blev så nöjd! Jag vill ha den varje dag, för resten av livet. Eller ja, resten av sommaren iallafall. 

 

Men flaket och våran banderoll..! Älskar min klass, vi är så jäkla roliga!

På banderollen stod det alltså:

 Nu är vi färdigbakade

vi lämnar er i sticket

vi smet bakvägen

#bagarbarnen

  
(Alltså om någon inte förstod humorn: färdigBAKADE, sticket (“vagnen” man sätter in plåtarna i när de ska in i ugnen), smet, BAKvägen)
Flak var DET BÄSTA JAG HAR GJORT I HELA MITT LIV. No words are needed. Grym spellista, fantastiska människor och perfekt flak-rutt. Min pappa var flakvärd och jag fruktade det värsta men alla var så nöjda och tyckte att han var den bästa flakvärden man kunde tänka sig, så det gick ju bra ändå, jag överlevde. Försökte övertala min lillebror om att jag ska få vara flakvärd när han tar studenten. Det blev ett blankt nej.
Till min mottagning hade jag bakat två sorters macroner, hallon och vanilj, citronmatäng-bitar, vit chokladmoussebakelser med rabarberkompott, dumlekakor, kokospannacotta med ananasgele, minibiskvier och så hade jag ju självklart de obligatoriska studentmösse-tårtorna!