Pga inget att göra har jag nu knåpat ihop en topp-8-lista över just ”män jag inte kan med”!
Här kommer den:
8.Män på Flashback
7.Alla killar i Paradise Hotell, Ex On The
Beach och liknande serier
6.Alexander Shulman
5.Paolo Roberto
4.Bingo Rimér
3.Joakim Lamotte
2.Jimmy Åkesson
1.Och sist men inte minst… *trumvirvel*… alla som använder uttrycket ”inte alla män!”
Pappafeminismen. Detta intressanta fenomen har väl pågått sedan 2000-tidigt?
Pappafeminism är alltså när män får kvinnligt kodade barn och då plötsligt får upp ögonen för detta stora samhällsproblem: patriarkatet.
Helt plötsligt börjar de se orättvisor som de tidigare avfärdat som ingenting och ibland tagit del av själva.
Missförstå mig inte, det är jättebra att de bryr sig och engagerar sig. Men hur kommer det sig att det inte såg det här problemet tidigare? När det drabbade deras systrar, mammor, vänner och flickvänner/fruar? Det är ett mysterium för mig.
Det blir plötsligt helt otänkbart att någon skulle få behandla deras döttrar på ett så orättvist sätt fast det troligtvis är så de själva har behandlat någon annans dotter tidigare. De vill inte att deras barn ska behöva uppleva vad de själva har utsatt andra kvinnor för. Dubbelmoral? Det skulle jag säga.
Jag säger inte att dessa pappafeminister inte ska få ha åsikter eller vara delaktiga, för man kan inte riktigt utesluta någon pga VARFÖR de är feminist. Dock så ska de inte vänta sig en massa beröm för sina handlingar, för att de är ”duktiga” som har insett vad som är rätt och fel.
Men jag vill gärna veta vad de tycker om sina egna beteenden tidigare, innan barnen? Tycker de att de gjorde fel som tafsade på kvinnor på krogen och ångrar sig och skäms nu eller var det ”bara sånt man gjorde”, som ”ju inte var så farligt”?
Nu kanske ni tänker att jag inte kan förstå att det är så att ingen kärlek är som den man har till sina barn och att man kanske blir mer insatt då. Men det är inte det jag menar. Jag undrar inte varför de blev feminister nu, jag undrar varför de inte blev det tidigare.
HAR NÅGON LYSSNAT PÅ RELATIONSPODDEN MED KATRIN OCH BINGO?
Jag gör det iallafall i detta nu. FOR REAL ALLTSÅ, VAD ÄR BINGO FÖR MÄNNISKA?
Bland annat så pratar de om ifall man gillar samma person som ens kompis och Katrin berättar att hon en gång blev ihop med en kille som hennes vän var kär i och sagda vän hade varit okej med det och inte tagit illa upp eller blivit arg. Varpå Bingo undrar
”jamen, vad var det för tjej då? Var hon en sån här knubbig med tandställning och massa finnar eller?”
Precis som att hon då inte skulle ha väntat sig att ha en chans på den här kille? Ba, VAD TÄNKER DU MED BINGO? DU HAR FÖR FAN EGNA BARN?! Hur skulle du tycka om nån sa så om dom?
Sedan fick de in en fråga får en kvinna, hon skrev att hennes sambo skulle iväg på en affärsresa utomlands och hon hade sett att han hade googlat på escorttjejer och thaimassage i det området han skulle till och hon undrade om hon borde vara orolig över detta och om det var något hon bör ta upp.
”Man måste ju få googla och kolla!…Hon måste respektera att han är nyfiken!…Min dom är att hon ska sluta lägga sig i hans privata sfär, asså det där har inte hon med att göra. Vad han googlar eller porrsurfar eller gör, det är ingenting som nån näbbgädda till fru ska hålla på och härja runt om utan det ska hon liksom bara respektera. Det här är intrång i hans privata sfär!”.
Katrin föreslog att kvinnan skulle anlita en privatdetektiv. Bingo tyckte att
”hon ska fokusera på vad som är viktigt i relationen! Typ om han är en bra pappa.”
Så så är det värt att stanna i ett dåligt förhållande tycker han?
Alltså han hamnar ju lätt på min lista över män som jag inte kan med. FY FAN.
Och detta var bara 20 min in i första avsnittet. Är för arg för att lyssna mer nu.
Jag är så less på min hårkvalitet. Det är så frissigt och torrt i längderna men blir snabbt fett i hårbotten.
Så. Jag har tänkt prova balsammetoden som jag länge har läst om. I morse tvättade jag håret med ett ”sista-schampo”och efter jobbet ska jag åka och köpa mig några balsam.
Första gången jag stötte på det här sättet att tvätta håret på var bör jag började följa Lady Dahmers blogg (bästa som hänt mig, helt jävla seriöst. Den kvinnan är min gud.), för ungefär tre år sedan, där hon skrev om no poo. Sedan dess har jag stött på det lite här och var men det är först nu som jag tar tag i saken och provar. Jag har nämligen sedan en tid tillbaka försökt undvika kemikalier i och på mig. Ex så köper jag enbart ekologiskt och försöker äta så mycket vegetariskt och veganskt jag bara kan, de enda hudvårdsprodukterna jag använder är en kol-tvål och ansiktskräm från Lush och jag har inga stylingprodukter i mitt hår, men det är först nu jag känner mig redo att utesluta shampo helt. Har länge varit skeptisk men har sett vilken skillnad det gör för folks hår!
Det som balsammetoden går ut på är alltså att man ska sluta använda schampo och istället bara använda balsam. MEN! Inte vilket balsam som helst utan det ska vara ett utan sulfater, silikoner och mineraloljor. Anledningen till detta är följande.
Silikoner
Silikoner har inga som helst ”bra” egenskaper för håret, mer än att det får det att se mer välvårdat ut än det är. Silikoner lägger sig som en hinna över hårstrået och kapslar in det, vilket gör att håret upplevs som mjukt och glansigt. Tvättar man bort dem är håret dock oftast mycket mer slitet än vad det ser ut. För att tvätta bort silikoner krävs det starkt uttorkande tvättensider som till exempel Sodium Laureth Sulfate. Sulfater torkar ut håret vilket gör att man måste tillsätta mer silikon för att det ska kännas fint. Sen är man fast i en nedåtgående spiral.Sulfater
Sulfater är själva ”tvättmedlet” som utgör största delen av ett schampo. De är fettlösande och använder man dem ofta så torkar de ut både hår och hårbotten. När man går över till balsammetoden är det främst sulfater man vill undvika, då dessa är de som sliter allra mest på håret. Tänk dig när du diskar för hand, visst känns händerna torra efter diskmedlet? Det är samma princip som med håret och schampo.
Om ett balsam innehåller sulfater så gör det ingenting. Har man valt att ha sulfater i balsam så är det i små mängder och då som hjälp för att andra ämnen ska komma till sin rätt. Så innehåller ditt balsam sulfater kan du ändå använda det med gott samvete!
Mineraloljor
Mineraloljor är en biprodukt från drivmedelstillverkning som inte tillför håret någon näring eller vård men ger det en mjuk känsla och glans. Det fungerar lite på samma sätt som silikoner, det lägger sig som en hinna runt hårstråna och även hårbotten (vilket täpper till porerna där och förströr hårbottens egna balans) och kräver sulfater för att tvättas bort.
Så, det man ska göra är att införskaffa sig är alltså ett sista-shampo (detta SKA innehålla sulfatet för att få bord alla oljor och silikon från håret en sista gång), ett tvättbalsam (för hårbotten) och art vårdande balsam (för längderna) och sedan är det bara att sätta igång!
Så här gör man!
Börja med att tvätta håret ORDENTLIGT med sista-shampot. Gnugga så att du får bort allt smuts!
Ta sedan och ha i tvättbalsamet i hårbotten och det vårdande balsamet i längderna. Gnugga så att du får bort all smuts och gnid in varje hårstrå med balsamet. Skölj sedan ur det, helst med så kallt vatten som möjligt. Tänk även på att skölja lite mer än du tror behövs då det kan ta lite extra tid att få bort balsamet!
Det finns supermånga bra sidor där man kan läsa mer om man är intresserad:
balsammetoden.se
lockig.se
nopoo.se
almaofsweden.se
Jag har inte skrivit om det här förut, men för ganska prick ett år sedan började jag äta antidepressiva. Jag gjorde det för att min familj och min läkare tyckte att det var det bästa, jag själv försökte in i det sista att hålla mig borta ifrån mediciner. Men så blev det iallafall. Jag fick utskrivet Escitalopram med den aktiva substansen Cipralex. Jag började med fem milligram och trappade sedan upp till tjugo. Samtidigt gick jag hos en psykolog och det blev bättre, men man kan ju inte sluta med en medicin bara för att man känner sig bättre, det är ju då den funkar och man måste fortsätta. I våras när vi sågs frågade hon om jag ville sluta eller fortsätta med medicinen och jag svarade att jag inte visste riktigt och hon konstaterade då att det nog var bra att fortsätta
I början av juni träffade jag min läkare senast och vi bestämde att jag skulle börja trappa ned på medicinen och hon sa att det räckte om jag började ta en halv tablett och åt det i minst tre veckor och sedan skulle jag kunna sluta. Jag åt en halv tablett i sex veckor och sedan slutade jag. De första dagarna utan medicinen gick bra. Men efter tre-fyra dagar började jag få migrän, hjärtklappning och svårt att andas. Det stack i kroppen som att jag fick stötar och jag var illamående hela tiden. Nu har det gått två veckor och vi dagar och jag mår illa från det att jag vaknar tills att jag somnar och får hjärtklappning vid ansträngning. Jag kan heller inte somna hur trött jag än är.
Detta står det ingenting om i pipackssedeln och då jag frågade min läkare upprepade gånger (överdriver inte när jag säger att jag typ har frågat 15 gånger varje gång vi har träffats.) om medicinen jag äter är beroendeframkallande svarade hon nej.
Jag googlade lite och hittade en text om hur dåligt det informeras om Cipralex till patienterna. Här är ett utdrag från den.
Det står även att ju längre man tar medicinen desto värre blir utsättningssymptomen. Det hade jag gärna blivit informerad om i våras när jag velade mellan att sluta och att fortsätta.
Om man söker på FASS hemsida på Escitalopram så står det inte ett ord om utsättningssymptom. Då måste man söka efter Cipralex. Vilket ju är underligt då Escitalopram innehåller Cipralex.
När man läser i slutet av bilden ovan står det att medicinen ska trappas ut gradvis under veckor eller månader. På ett annat ställe läste jag att den ska trappas ned till 2,5 milligram i minst en månas. Jag blev tillsagd att äta 10 milligram i tre veckor. Hur är det logiskt att det skulle vara en bra idé?
Håller just nu bara tummarna för att jag ska bli av mes mitt konstanta illamående.
Jag kan inte förstå allt det här som hänt på alla festivaler. Vad får män (för JA, det är i princip endast män. 97%) att tro att bara för att man är på festival så är det okej att ta sig friheter med andras kroppar? Bara på Bråvalla anmäldes ju vaddå, typ fem våldtäkter och femton sexuella ofredanden? Och även om det är galet mycket så måste man ju även tänka på att majoriteten säkert inte ens anmält.
Man säger till tjejerna att hålla ihop, bara gå på väl upplysta vägar, klä sig ordentligt. Vad sägs om att lära män vad ”nej” betyder? Uppmana män att inte dricka för mycket? Det kanske är de som ska hålla ihop för att de inte lika lätt ska ”frestas” att begå dessa våldsbrott?
Jag har alltid velat åka på festival men det känns ju liksom inte så jävla lockande när det finns så många idioter som åker dit. Fattar inte vad de tänket med (well, det de har mellan benen obviously)?
Och det att en tjej VÅLDTOGS I PUBLIKEN PÅ EN KONSERT är ju helt hävla absurt?! Och det värsta är nästan att många blir mer upprörda på oss som reagerar mot dessa händelser än att de faktiskt hände. Tycker typ att vi förstorar dem för att ”sånt händer ju på festival” och ”hon ville ju eegentligen”. Snacka om att prioritera fel. Lägg energin på att reagera mot alla övergrepp istället? Nähä, okej.
Jag tänkte på det här med pronomen. Jag såg nämligen en video som Freja Lindberg hade länkat från sin insta där de talar om just pronomen och varför det är så viktigt att inte felköna människor. Och den var så jäkla bra och så bra förklarat så jag blev helt hänförd. Jag bara känner att efter att ha sett den så är det omöjligt att inte förstå. Den är något som man borde visa för alla som går i taket när någon nämner ”hen”.
Vid ett tillfälle i videon så händer detta.
Person 1: Karin!
Person 2: Men jag heter inte Karin? Jag heter Alva.
Person 1: För mig heter du Karin och kommer alltid heta Karin. I vilket fall, vi ska äta köttfärssås och spagetti imorgon och eftersom det är din favoritmat tänkte jag att du kunde käka med oss.
Person 2: Men jag gillar inte ens köttfärssås och spagetti.
Person 1: För mig är det din favoritmat, köttfärssås och spagetti.
Så. Bra. Och det är så sant. Och jag undrar verkligen hur en så basic sak som att bara byta pronomen på en människa och få den att må så mycket bättre kan vara en sådan big deal för någon. Jag menar, nog för att en cis-person som aldrig har varit med om att känna sig könsförvirrad eller tänka på sitt pronomen kan ha svårt att sätta sig in i den situationen men på riktigt. Att säga han, hon, den, hin, hen, istället för det man själv anser passar, det är faktiskt ingen jätteomställning.
Min telefon blev lite fucked up nu så det går inte att göra en snygg länk, men här är videolänken iaf: https://m.facebook.com/story.php?story_fbid=129614207456214&id=129578310793137&refsrc=https%3A%2F%2Fm.facebook.com%2F129578310793137%2Fvideos%2F129614207456214%2F
Och en sak till! Folk som ba, men hen betyder ju höna på engelska!
Man ba, ja. Men om du är så korkad att du tror att jag helt plötsligt börjar tala om en höna på engelska mitt i ett samtal om en person med ett annorlunda pronomen, då är det faktiskt ditt problem.
Om ni vill ha något snabbt och enkelt att baka så kan jag rekomendera denna! Jag älskar rabarber och under sommaren använder jag det i nästan allt som jag bakar. Idag så jag det här receptet och var ju tvungen att prova. Den blev helt jävla gudomlig!
150g smör, smält
3 ägg
2dl vetemjöl
2dl strösocker
2tsk vaniljsocker
1 nypa salt.
Blanda allt. Häll i en smord form och lägg i ca 250-300 g rabarber. Grädda i 180g ca 20min. Pudra över florsocker.
Häromdagen när jag jobbade så var det två av de äldre barnen (två tjejer), typ fem år gamla, som lekte. De försökte tränga sig igenom små utrymmen såg det ut som. Jag frågade vad de lekte för något. De tävlade om vem som var smalast.
Förstår ni? Barn som inte ens har gått ut förskolan än vet att de måste vara smala för att passa in i samhällets normer.
Man måste ju förstå att något är fel när det här händer. Femåringar ska inte tänka på hur smala de är.
Det är något som jag försöker vara väldigt tydlig med med alla barn som jag jobbar med, att alla får se ut som de gör. Det finns inget rätt och fel i hur man ser ut, känner sig, vad man tycker om eller inte, utan alla har ett eget val och ingen kan välja åt någon annan eller bestämma vad någon annan ska tycka.
Jag känner rent spontant att även fast jag inte vet vad föräldrar pratar med sina barn om hemma så måste man försöka ännu mera att få barnen att känna att de är bra som de är och att de inte behöver ändra sig.
Nej, att de tävlade om vem som var smalast. Det gjorde mig verkligen arg.
Jag har fått en till artikel publicerad! Woop woop! Är så glad! Här kan ni läsa den: https://nyheter24.se/debatt/844856-inte-feminist-inte-for-jamstalldhet
